Nelly Berglunds blogg

Idag är det lördag, en väldigt härlig lördag dessutom!

Jag & Leslie ska nämligen till Paulas landställe i Sköldinge! Hon har fördelsedagsfest

för lite människor och det kommer bli asmysigt!

Igår var också en kul kväll, Johanna, Josefine och Adina kom över och vi hade tjejmiddag hemma hos mig och gjorde världens godaste vegetariska lasagne med fetaost och spenat, och till efterrätt fruktsallad gjord på massa färska frukter!

En absolut lyckad kväll!

Efter det tänkte vi dra vidare, men det fanns inget så vi satte oss i Vasaparken istället och chilla med Jossan, Ante, Niklas och Patrik.

Det vart sådär, så jag drog hem efter ett tag. Nu ligger jag och väntar på att min älskling ska komma hem till mig så att vi kan ligga och kramas och pussas lite innan jag ska iväg på träningen!

Vi hörs, pusshej!

Just nu är tillvaron super!

Längtar som fan till sommaren och vädret har verkligen gjort framsteg sedan sportlovet, skulle nästan kunna

kalla det vår nu!

Det bästa är att jag har så mycket att se fram emot!

Det har skett lite förändringar, som gjort att jag inte riktigt kan vara sådär spontan som

jag hade tänkt förut. Lite synd, men å andra sidan så behöver det inte bli sämre för det!

Tvärtom, jag kommer nämligen at ha massa skojiga saker för mig.

Från att ha planerat in noll utomlandsresor så är jag plötsligt uppe i två stycken,

dessutom till samma land! Jag ska först spendera en vecka i Kroatien med Leslie, sen ska

jag dit en vecka till med la familia ungefär i mitten på augusti, samt åker vi genom Italien så det blir i princip två länder i samma resa! Jag är aspepp, först och främst ska det bli så jävla awesome att åka utomlands med min pojkvän för första gången, sen så ska det bli härligt att åka igen tillsammans med familjen och träffa våra amerikanska kompisar på plats också!

Utöver det så finns det inga stora förändringar, bara att jag missar en dag utav P&L, självklart lördagen då de största artisterna spelar -.- men det är helt klart värt det!

Sen har jag sökt in till två sommarjobb, först på min pappas jobb sen på kommunens sommarjobb, så

jag hoppas på nånting. Det kommer ske typ tre veckor i juli, och då kommer jag förmodligen vara i Stockholm, kanske Borlänge, det beror på vilket jobb jag får. Mer än det har jag faktiskt inte planerat in, just för att bevara spontaniteten.

Men sen finns det också mycket jag vill göra också, till exempel gå på dansläger, segla med Tilde & Lisa,

åka till Gotland i några dagar bara jag, Johanna, Adina, Alicia & Jossan, mysa på landet med Leslie...

Jag hoppas jag hinner med allt jag vill göra, för även om det är sjukt mycket så känns allting lika viktigt!

Asglad och förväntansfull är jag just nu, önskar bara att sommarlovet var här!

Varför, kan man fråga sig? Jag är en helt normal & lycklig tjej som har allt hon behöver,

allt hon någonsin kunnat drömma om.

Ändå har jag jagats av samma demoner sedan flera år tillbaka nu.

Det är dags att ändra på det. Jag vill vakna ur min bubbla. Jag vill känna mig stark och stabil.

Jag vill inse mitt värde, och framför allt inse att jag är guld värt.

Nej, jag är inte ego. Inte alls. Tvärtom, jag behöver den bästa feedback jag kan få!

Det är sjukt hur det har blivit i dagens samhälle, att om man inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet gör man

tills slut vad som helst för att få det. Sen tror man ändå inte på den som säger att man är vacker.

Varför är det så här? Varför kan inte alla människor inse att för någon är de det vackraste de vet, och att de faktiskt betyder något. Jag är trött på att behöva älta att jag inte duger som jag är inuti mitt huvud, när det förmodligen bara är jag själv som ödslar tid på att tänka negativt.

Jag önskar att jag inte var så bitter. Bitter mot andra, bitter mot mig själv.

Jag har levt som under en depression under en väldigt lång tid nu, sedan länge länge.

När jag egentligen inte har något att vara arg/ledsen/irriterad/orolig/rädd för.

Dags att inse att man är den man gör sig till, och om man vill fortsätta leva kvar i sin självömkan så

finns det ingen utom du själv som kan ändra på det.

Jag vet på ett ungefär vad detta beror på, men inte varför jag fortsätter nedvärdera mig själv.

Jag har gått vidare, allting hände för längesen. Det är ett annat liv, ett annat jag.

Jag är bättre nu, starkare och lyckligare. Jag måste bara tro på det själv,

att det inte bara är ord utan fakta.

Jag har massa onda tankar, saker jag egentligen vill prata med någon om men inte orkar för jag får tårar i ögonen så fort jag tänker på det. Jag är rädd för att förbli sårbar om jag öppnar mig, men jag vill samtidigt put myself out there to feel alive again.

Det jag behöver göra är att släppa allt.

Just let go.

Jag måste sluta tänka att jag är ful, korkad, jobbig och underlägsen allt och alla.

Det är jag inte.

Så här borde jag tänka:

Jag är faktiskt väldigt fin. Både på utsidan och insidan. Jag är även väldigt smart, smart nog för att veta att för att ändra min livsstil så måste jag ändra mitt tankesätt. Jag är inte jobbig, jag är frågvis och nyfiken, jag är social, intresserad och riktigt trevlig, försöker iallafall. Jag är en bra vän och skulle aldrig göra någon illa, medvetet. Jag är inte underlägsen någon, jag är precis lika värd som alla andra människor på denna jord och tar hur mycket plats jag vill, utan att kränka och sänka ner någon annan.

Det här är jag. Den riktiga jag.

Jag är inte den som klankar ner på andra människor, så varför ska jag klanka ner och mobba mig själv så oerhört mycket?

Nu när jag kommit till insikt är allt jag behöver göra att jobba upp mig själv.

Ta till mig det fina av de mina kära säger, och skita i det som inte är positivt. Vare sig det kommer från någon annan än mig själv. Jag kan klara det här, jag kan må bättre och bli en bättre människa genom att vara gladare.

Varför gå omkring i en värld och sprida hat och skit när det faktiskt går att göra tvärtom?