Nelly Berglunds blogg

Jag är så jävla ledsen när jag skriver det här.
Att det skulle bli så här, det har jag aldrig velat. Aldrig.
Allt känns förstört nu.

Ni säger att jag har förändrats.
Att ni inte gillar den "nya" Nelly.
Jag kanske har förändrats, själv så vet jag bara inte hur.
Jag vet bara vad jag kallats. Och det svider så jävla mycket, att höra det från er två.
Dom personerna som vet mest om mig, som står mig näsrmast av alla.
Om någon random skulle göra det, så skulle jag inte bry mig ett piss.
Men nu är det det enda jag kan tänka på.
Jag är som jag är, väldigt dum, tänker oftast inte efter, och såna grejer.
Det som hänt mig på senaste tiden har varit just såna här grejer som händer i tonåren.
Men att jag har gått för långt, det är jag väl medveten om.
Asså shit, ni borde känna mig, veta att det här inte är jag! Ni vet vem jag är,
att jag alltid försöker vara mig själv bara att jag gör misstag ibland, precis
som en vanlig människa och precis som även ni också har gjort.
Men att ni säger så här till mig när jag inte ens gjort något, så
känns det bara så jävla hemskt.
Att ni tycker att jag är horig, att ni ska behöva leka min mamma åt mig, att jag
har blivit precis som Cornelia. Det som hänt är faktiskt
saker som jag själv inte rått över, jag har bara haft otur!
Ni vet att jag bara haft sex med en person i hela mitt liv,
och det var för att jag hade känslor för honom, och sedan så svek han mig.
Det var inget jag kunde göra åt, det var bara nåt som hände, och
det kommer förmodligen att hända mig flera gånger till och er också.
Killar är svin, så är det bara.
Och att jag strulade med en 31-åring, det kan jag hålla med
om att det är att gå för långt, att leka med elden.
Men även där har jag faktiskt inte gjort något mer, utan jag sa
till honom att jag tyckte att vi bara skulle vara vänner.
Och det som hände igår, det var verkligen inte mitt fel
på något sätt och vis!
Att jag blev antastad av två killar när jag låg medvetslös, tror ni att
jag tycker att det var kul? Att jag tycker att det var okej?
Ni anar inte hur det känns.
Och vem det än var som hittade på att jag "tyckte det var lite kul, så
länge dom inte tryckte upp kuken i mig, men jag tyckte det var lite kul", det
spelar ingen roll vem det var men det är förhelvete inte sant.
När jag berättade det för Nozzi så sa jag som det var, att jag var
däckad och inte kunde göra ett skit att dom höll på med mig under tiden.
Jag vet att ni säger att ni vet att det inte var mitt fel just det osv.
Men att ni tycker att bara för det som hänt den senaste tiden så har
jag inte varit mig själv, så är det inte heller sant.
Jag försöker alltid att vara mig själv,
och även fast jag på senare tid gjort dumma saker så är jag fortfarande Nelly.
Jag är så jävla ledsen för allt det här,
och är så jävla rädd att det ska förstöra allt.
Jag vill inte låta något sånt här äventyra våran vänskap,
för det är för viktigt för mig. Ni är mina bästa vänner, alltid.
Och jag vill inte att ni ska tycka sånt här om mig, det är fel.
Det är inte jag, precis som ni sa.
Jag skulle kunna göra vad som helst för att göra allt ogjort,
för tro mig, att bära på det här just nu är alldeles för mycket.
Om ni bara kunde förstå, så  önskar jag att ni bara kunde acceptera det som hänt.
Jag gör verkligen vad som helst, bara hata mig inte, jag älskar ju er!
Jag hoppas inte att det här på något sätt har ändrat något för oss, jag
längtar fortfarande till sommaren då det blir vi tre igen, i Spanien,
på Peace & Love, när som helst!
Ni betyder allt för mig,
och jag vill inte låta någonting komma emellan det.
Snälla.

Ville bara dela med mig lite av det här, för jag vill inte att det ska bli några missförstånd.
Jag kanske är helt bränd, helt förändrad och helt likgiltig.
Men jag är fortfarande den jag alltid varit,
eran bästa kompis.